| Projekt 2019 – Cancer | Den vanligaste barncancerformen är akut lymfatisk leukemi, eller förkortat ALL. Vid en form av ALL har tumörcellerna många fler kromosomer än normalt. Hur det kommer sig att en till synes alldeles vanlig benmärgscell helt plötsligt får fler än de
| Projekt 2019 – Cancer | Att tarmbakterier spelar roll för vår hälsa har hamnat mer och mer i fokus de senaste åren. Fortfarande vet vi dock inte särskilt mycket om vilka bakterier som är bra eller dåliga eller hur de påverkar oss. På Chalmers
| Projekt 2019 – Cancer | Äggstockscancer har ofta dålig prognos. Det är dock ingen vanlig cancerform. I Sverige drabbas 600 kvinnor per år, att jämföra med de nästan 8000 som får bröstcancer. En faktor som verkar ge ökad risk för en viss typ av
| Projekt 2019 – Njursjukdomar | Av 1 000 barn som föds i Sverige kommer 15 att ha fått typ 1-diabetes innan 15 års ålder. Seniorprofessor Åke Lernmark leder en forskargrupp som i en stor, internationell studie har utarbetat sätt att hitta barn i riskzonen.
| Njursjukdomar | Om cirka tio veckor anländer ett efterlängtat mikroskop till Lundberglaboratoriet för njurforskning vid Sahlgrenska akademin. Mikroskopet, ett Celldiscoverer 7 från Zeiss, är ett så kallat boxmikroskop där man kan titta på levande celler, och är del av den donation på 27 miljoner
| Projekt 2018 – Cancer | Det lömska med lungcancer är att den sällan ger symtom förrän ganska sent. Har man tur sitter tumören nära ett blodkärl och då hostar man kanske lite blod, annars kan cancern gå under radarn en längre tid. Anna-Carin Olin,
| Projekt 2018 – Njursjukdomar | Njursjukdomar är ett växande problem, bland annat för att diabetes och högt blodtryck är riskfaktorer. Bot saknas och personer med allvarligt nedsatt njurfunktion måste därför få dialys i väntan på njurtransplantation. Problemet är att det står 700 personer i
| Projekt 2018 – Ortopedi | I höst kommer Sveriges första och enda EOS att finnas på plats i Mölndal. Alla patienter som behöver få sitt skelett avbildat kan då se fram emot avsevärt lägre stråldos än vid konventionell röntgen, en undersökning som inte tar
| Projekt 2018 – Cancer | Gunnar C. Hansson, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Sahlgrenska akademin, brukar inte känna sig som en popstjärna, men nu gör han nästan det. I centrum för mångas intresse just nu, är tarmbakterier och det är vad
| Projekt 2018 – Övrigt | Som att se Manhattans skyline under natten full av ljus, för att sedan på dagen, kunna avgöra på vilka byggnader alla ljusen satt. Så beskriver Göran Larson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin vid Sahlgrenska akademin, korrelativ ljus- och elektronmikroskopi.
| Projekt 2018 – Cancer | Skiftarbetare har ökad risk att drabbas av alltifrån fetma, autoimmuna sjukdomar, psykiska problem och cancer. Varför det är så vet man inte säkert men det tycks som om störd dygnsrytm kan spela roll. Anita Göndör, forskare vid Institutionen för
| Projekt 2018 – Cancer | Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet, vet vad som händer vid normal blodcellsbildning eftersom det framför allt är det hon har ägnat sin forskning åt hittills. Nu ska hon istället undersöka proteiner som uttrycks
| Projekt 2018 | Bristen på material och celler är ett problem vid regenerativ medicin. Det vill säga när man med läkekonst vill hjälpa kroppen på traven att lappa ihop sig själv. Lars Kölby, professor och överläkare i plastikkirurgi vid Sahlgrenska akademin, och hans medsökande
| Projekt 2018 | Reumatoid artrit (RA) är en sjukdom som oftare drabbar kvinnor än män. Dessutom råkar hälften av alla kvinnor med RA också ut för benskörhet. Ofta börjar problemen på allvar i samband med klimakteriet.
| Projekt 2018 | Magnetresonans, eller MR, är en teknik som används för att avbilda exempelvis tumörer för att se om de ökar eller minskar i storlek. Bilderna är dock inte helt enkla att tyda och det kan krävas en ganska betydande förändring i tumörens
| Projekt 2018 | Att diagnostisera artros är inte alltid det lättaste. Hos många människor med smärta i till exempel ett knä går det inte med hjälp av röntgen att se förändringar som tyder på artros. Om man röntgade slumpvis utvalda skulle man däremot hos
| Projekt 2018 | Världens första laboratorium för forskning på tankestyrda proteser där gränssnittet människa – maskin inbegriper både ben, muskler och nerver är snart verklighet.
Förra hösten tillträdde Christina Backman som styrelseordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. Berätta, hur har året varit? ”Det har varit väldigt bra. Trevligt, intressant och mycket spännande. Och det har gått så fort”! Vad innebär din roll som styrelseordförande? ”Det handlar främst om att
I IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelses årsskrift för 2016 skrev vi om Helena Brisbys forskning. Då var hon mitt i en spännande studie för att se om stamceller kunde ha positiva effekter för ryggpatienter med skadade diskar. Har kan du läsa om hur det gick!
Samarbetet mellan preklinisk och klinisk njurforskning har gett nya spännande resultat kring sjukdomen IgA-nefrit. Sedan projektet beskrevs i stiftelsens årsskrift 2016, har Jenny Nyström, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, och hennes kollegor kommit några steg längre i kartläggningen av vad sjukdomen beror på.
Under högtidliga former och i närvaro av gäster från såväl näringslivet som sjukvården, politiken och akademin, invigdes i måndags Lundbergslaboratoriet för njurforskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Det nya nationellt ledande njurforskningslaboratoriet har möjliggjorts genom en donation på 27 miljoner kronor från IngaBritt och Arne
Magnus Hillman använder blodbanksprover från diabetespatienter för att hitta unika proteiner som skulle kunna fungera som markörer för senare komplikationsutveckling.
Mycket av Bengt Hallbergs arbete går ut på att titta på proteinstrukturer i datorn. – När man mäter avståndet mellan aminosyrorna i proteinet kan man nästan lista ut om en blockare kommer att förstöra något i proteinet, säger han.
Ola Nilsson är både labforskare och kliniskt verksam barnendokrinolog. Att det finns nära samarbete mellan kliniken och grundforskningen är till stor fördel för patienterna, menar han.
Nedan presenteras ytterligare projekt från 2017 omfattande vetenskaplig forskning rörande njursjukdomar, cancer och ortopedi.
Med nästan två decennier i styrelsen för IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har Olle Isaksson, professor emeritus, ett imponerande perspektiv på utvecklingen inom stiftelsens prioriterade områden: cancer, njursjukdomar och ortopedi. När han nu fyller 75 lämnar han styrelsen helt enligt stadgarna.
Heiko Herwald, professor vid Avdelningen för infektionsmedicin, Lunds universitet, letar biomarkörer för tidigare diagnos, innan symtomen är fullt utvecklade vid sepsis.
Malin Johansson, forskare vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Sahlgrenska akademin, studerar tarmmukus på alltifrån biokemisk nivå till hur samspelet fungerar i hela biologiska system.
Mattias Lorentzon, professor vid Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, studerar benets mikrostruktur hos olika grupper för att fastställa vilken inverkan fettväv kan ha på utveckling av osteoporos.
Nedan presenteras ytterligare projekt från 2015 omfattande vetenskaplig forskning rörande cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Thomas Hellmark, docent vid Avdelningen för njurmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet, arbetar med hypotesen att neutrofilerna av någon anledning är defekta hos personer som drabbas av systemisk vaskulit
Maria Falkenberg, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Sahlgrenska akademin, studerar mitokondriens basala mekanismer som en väg för att skapa en ny typ av läkemedel mot cancer.
Suchitra Holgersson, professor vid Avdelningen för kirurgi, Sahlgrenska akademin, drömmer om att kunna tillverka helt individanpassad lever i sitt arbete med organtransplantation.
Nedan presenteras ytterligare projekt från 2014 omfattande vetenskaplig forskning rörande cancer, njursjukdomar och ortopedi.
Marica B Ericson, docent i biomedicinsk fotonik vid Göteborgs universitet. Hon har uppfunnit en mikroskopteknik för att ställa diagnos på en misstänkt hudtumör och få svar direkt.
Jenny Nyström, professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin. Hon har riktat in sig på att kartlägga de molekylära mekanismerna för att bidra till mer kunskap om varför njursjukdomar uppstår.
Michael Olausson, professor i klinisk transplantationskirurgi vid Sahlgrenska akademin. Han specialtillverkar nya organ med hjälp av stamceller.
Annette Granéli, forskarassistent på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Hennes utmaning är att förstå hur ett visst protein som har en nyckelroll när DNA repareras också påverkar uppkomsten av cancer.
Helena Brisby, professor på avdelningen för ortopedi, Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon forskar om vad som orsakar smärta i ländryggen.
Börje Haraldsson, professor i njurmedicin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han drömmer om att hitta en läkande behandling mot avancerad njurcancer.
