Med nästan två decennier i styrelsen för IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse har Olle Isaksson, professor emeritus, ett imponerande perspektiv på utvecklingen inom stiftelsens prioriterade områden: cancer, njursjukdomar och ortopedi. När han nu fyller 75 lämnar han styrelsen helt enligt stadgarna.
– Det har varit ett stimulerande uppdrag. Det har varit så intressant och lärorikt att få ta del av forskningen och man känner sig som jultomten när man får dela ut så stora anslag. Oftast handlar det dessutom om totalfinansiering av önskad apparatur vilket är ovanligt när det gäller forskningsfinansiering.
Ansökningarna tycker han dock inte har ändrats så mycket över åren, annat än på en punkt.
– Vi i styrelsen brukar skoja om att forskningen är densamma, det är bara apparaterna som varierar. Just nu är det flödescytometrar och konfokalmikroskop. För 20 år sedan handlade det om DNA-sekvensering, men nu har teknikutvecklingen gjort att dessa apparater har blivit standardiserade och har sjunkit i pris. Ultracentrifugen var också en klassiker på 1990-talet. Frågeställningarna däremot, är de gamla vanliga.
Olle Isaksson har varit en av styrelsens två medicinskt sakkunniga. Hans egen forskning inom endokrinologi rörde hormoner och ämnesomsättning. Han och hans kollegor visade till exempel att tillväxthormon hade direkt effekt på stamceller i brosk och ben, och att effekten inte bara medierades via leverns produktion av somatomedin och IGF-1, som man trodde tidigare. Innan han valdes in i styrelsen fick han själv anslag från stiftelsen inom ortopediområdet några gånger på 1980- och 90-talen.
Han ägnar ungefär två veckor åt att läsa ansökningarna till stiftelsen varje år. En del kan sorteras bort snabbt, till exempel för att de formella kraven inte uppfylls. När det är gjort brukar det vara 30 till 40 ansökningar kvar som ska ner till cirka 15.
– Det är sällan jag och styrelsens andre medicinskt sakkunniga, Håkan Olsson, är oeniga. Vi lämnar vårt gemensamma förslag till styrelsen. Det har aldrig hänt att någon gått emot det även om det kan bli vissa justeringar av beloppen.
Styrelsens andra uppgift, kapitalförvaltning, tycker Olle Isaksson också är intressant. Även om han inte är någon proffsförvaltare, är han hyggligt insatt ändå, menar han. Styrelsen är mycket aktiv vad gäller förvaltningsfrågor och det är den som beslutar hur kapitalet ska allokeras. Förvaltningen av enskilda aktieplaceringar ansvarar däremot Consensus Asset Management för. Den största förändringen de senaste tio åren är det nu historiskt låga ränteläget, vilket gjort att stiftelsen varit tvungen att tänka om placeringsmässigt. Ett klassiskt tillgångsslag i stiftelser är statsobligationer men på grund av ränteläget har stiftelsen för närvarande inga sådana placeringar.
– De senaste åren har vi istället investerat en allt större andel av kapitalet i fastigheter som generar båda årliga utdelningar och – förhoppningsvis – värdetillväxt på sikt.
När Olle Isaksson nu avgår som styrelseledamot lär han få mer tid över till alla sina andra projekt. Ett av projekten är han väldigt stolt över och det är internetmedicin.se, där han är ordförande. Webbplatsen fungerar som beslutsstöd för läkare och annan kvalificerad vårdpersonal, har cirka 300 000 besök i veckan och innehåller drygt 1000 publicerade faktablad. Olle Isaksson arbetar till stor del operativt, med innehållet och som ”språkpolis”, menar han.
– Sjukvården blir allt mer standardiserad. Riktlinjerna för hur en behandling ska gå till kan vara 30 till 40 sidor vilket tar för lång tid att läsa för att fungera i vardagssjukvården. Det som finns på internetmedicin.se ska vara nedbantat till tre, fyra sidor. Det viktiga är hur diagnosen ska ställas och hur tillståndet ska behandlas. Vad det beror på är ju mer en filosofisk fråga så den informationen har inte vi med.
Det han nu brinner mest för är den liknande webbplatsen internetodontologi.se. Där finns ännu så länge 200 faktablad. Planen är att översätta innehållet till andra språk så att webbplatsen får internationell spridning.
Vad gäller kommande trender inom medicinen tror Olle Isaksson mycket på digitalisering, artificiell intelligens och robotisering av enkla vårdinsatser. Detta kommer att bli viktigt inte minst inom diagnostiken.
– Alla stora medicin-tekniska företag arbetar med utveckling av digitaliserad bildavläsning och algoritmer för diagnostik. Om tio år tror jag att 90 procent av alla diagnoser först ställs automatiskt. Man skickar upp en bild till ”molnet” och tre sekunder senare har man ett svar. Det kanske inte blir korrekt till hundra procent, men det blir det inte nu heller. Idag får man kanske inte precis lika många svar som antalet doktorer, men enhetligt är det i alla fall inte.
Ansökningar som går i denna riktning är dock väldigt sällsynta hos Lundbergstiftelsen. En av orsakerna, menar Olle Isaksson, är att sjukvården är hopplöst efter och dålig på att ta till sig nya metoder. Annat som han tror hör framtiden till är de allt mer individualiserade cancerbehandlingarna. Han tror att vi i framtiden kommer att kunna bota många cancertyper eller i alla fall möjliggöra många år av gott leverne för de drabbade.
Olle Isaksson efterträds i styrelsen för IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse av Olle Larkö, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.