| Cancer|
I sommar startar en fas 1-studie som första steg i den kliniska utvecklingen av en avancerad och helt individbaserad behandling mot spridd ögonmelanom. En sjukdom som idag saknar effektiv behandling, och där prognosen för personer som drabbas därför är rätt dyster.
Sedan reportaget om professor Jonas Nilssons forskning gjordes 2019, har det hänt en del. Själv har han bytt arbetsplats och kontinent, och dessutom kom det en pandemi i vägen. Även om han fortfarande har verksamhet kvar vid Sahlgrenska Cancer Center arbetar han numera också vid Harry Perkins Institute of Medical Research i Perth i Australien. Pandemin försenade den kliniska studien där en helt individbaserad och avancerad behandling med genmodifierade T-celler, så kallade CAR-T, skulle testas på patienter med spridd ögonmelanom.
Tar först ett steg tillbaka
Nu ska i alla fall de kliniska studierna påbörjas. På inrådan av Läkemedsverket tar forskargruppen dock ett steg tillbaka och börjar med en fas I studie kring behandling med så kallade TILs. TIL står för tumör-infiltrerande lymfocyter och behandlingen innebär att patienten får en stor dos av sina egna T-celler men utan att de först genmodifierats. T-cellerna ska tas från patientens tumör och sedan dupliceras i den bioreaktor som Jonas Nilsson liknar vid professor Balthazars maskin. Det var bland annat till en sådan anslaget från Lundbergstiftelsen skulle gå. Just nu testkörs den nyinköpta bioreaktorn inför den planerade studien.
De sex patienter som ska ingå i studien ska ha spridd ögonmelanom, det vill säga ha metastaser i levern, och redan ha testat minst en annan behandling. Lars Ny, överläkare i onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är den som ansvarar för studien.
– När vi har renat fram T-cellerna och sedan duplicerat dem i bioreaktorn ska vi testa ett helt nytt sätt att föra tillbaka dem till patienten. Vi ska injicera dem direkt i levern där tumören finns. Då slipper man den utspädning i hela kroppen som man får om man ger T-celler intravenöst som är det vanliga sättet.
Kanske har T-cellerna hittat något sätt att se skilllnad
Att denna studie görs först innan CAR-T med de genmodifierade T-cellerna testas, beror på att forskarna vill veta vad T-cellerna i sig själva klarar av att göra. Det är ju inte vilka T-celler som helst, utan just de som redan finns i tumören. För trots att tumörcellerna vid denna typ av cancer inte skiljer sig så mycket från normala celler, hoppas man ändå att T-cellerna i tumören ska ha hittat något sätt att se skillnad på tumörceller och friska celler.
Studien ska enligt planerna vara klar under 2022. Metoden är väldigt resurskrävande och det går inte att ha mer än en patient i studien samtidigt.
– Det krävs en till två personers arbete i fyra till fem veckor för att få fram T-cellerna som ska injiceras. Sedan måste patienten ha både förbehandling och efterbehandling och noga övervakas genom hela behandlingen. Vi hoppas kunna ta med två patienter i halvåret, säger Lars Ny.
När forskarna vet mer om hur tumören och patienten reagerar på TIL-behandlingen, kan man gå vidare och genmodifiera T-cellerna för att göra dem ännu effektivare i tumörbekämpningen, det vill säga den teknik som kallas CAR-T.
Jonas Nilsson följer med spänning arbetet från andra sidan jorden.
– Ända sedan 2016, då vi fick första tecknet på att cellprodukter som vi själva tillverkat faktiskt kan döda melanomceller, har jag sett fram emot att vi skulle kunna göra nytta för patienter med denna behandling. Detta blir den fjärde kliniska prövningen som Sahlgrenska Translational Melanoma Group är med och startar för metastaserad ögonmelanom.
Vill du veta mer om projektet och CAR-T kan du läsa reportaget från 2019.
Individbaserad cellterapi nytt hopp för personer med ögonmelanom