fbpx

 | Projekt 2024 – Ortopedi |

Marie Lagerquist, professor i molekylär endokrinologi vid Sahlgrenska akademin
Marie Lagerquist, professor i molekylär endokrinologi vid Sahlgrenska akademin
Foto: Hannes Almeräng

Osteoporos, benskörhet, är en skelettsjukdom som drabbar många äldre – cirka varannan kvinna och var tredje man. Sjukdomen medför också betydande samhällskostnader. Vid Sahlgrenska akademin pågår ett forskningsprojekt som undersöker hur östrogenets positiva effekter på benmassan kan nyttjas utan att orsaka allvarliga biverkningar. Projektet stöds av IngaBritt och Arne Lundsbergs forskningsstiftelse med 3,9 miljoner kr.

Östrogen spelar en central roll för skelettets hälsa genom att minska benförlust och stärka benmassan. Trots dess positiva effekter kan hormonet dock inte användas förebyggande på grund av oönskade biverkningar. För att möta detta problem pågår ett forskningsprojekt vid Sahlgrenska akademin, där mekanismerna bakom östrogenets benskyddande effekter studeras. Målet är att bana väg för utvecklingen av nya läkemedel mot benförlust – läkemedel som kombinerar östrogenets fördelar utan dess biverkningar.

– För 30 år sedan användes östrogen flitigt och betraktades som en universalmedicin. Men en amerikansk studie visade ökade risker för bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Vi tror dock att ett säkert östrogenpreparat är möjligt i framtiden. Små framsteg sker kontinuerligt, till exempel har vi sett att östrogensignalering i hjärnan kan påverka benhälsan, säger Marie Lagerquist, professor i molekylär endokrinologi vid Sahlgrenska akademin.

IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse stöder projektet med ett anslag på 3,9 miljoner kronor. Anslaget möjliggör inköp av en avancerad flödescytometer, ett instrument som spelar en nyckelroll för att möjliggöra en djupare förståelse av östrogenets interaktioner med immunsystemet och dess roll vid inflammatoriska tillstånd som påverkar skelettet.

Skyscan 1275, ett högupplösande mikroCT-instrument från Bruker som används för karaktärisering och 3D-bildbehandling av skelettet.
Skyscan 1275, ett högupplösande mikroCT-instrument från Bruker som används för karaktärisering och 3D-bildbehandling av skelettet.
Foto: Hannes Almeräng

– Flödescytometern blir avgörande för att kartlägga östrogenets benskyddande mekanismer och kan därmed bidra till framtagandet av nya behandlingar mot benförlust. Den kommer också att vara till stor nytta för andra forskargrupper med liknande fokus inom skelettforskning. Stiftelsemedlen är mycket viktiga för att kunna köpa in apparatur. För forskningsframsteg krävs både kompetenta forskare och avancerad utrustning, säger Marie Lagerquist.

En 3D-rekonstruktion av ett tvärsnitt av lårbenet (femur) i en djurmodell.
En 3D-rekonstruktion av ett tvärsnitt av lårbenet (femur) i en djurmodell.
Foto: Hannes Almeräng

Benskörhet och frakturer medför en betydande ekonomisk börda för svensk sjukvård. Särskilt höftfrakturer hos äldre, som är associerade med förhöjd mortalitet och lång återhämtningstid. Genom förebyggande behandlingar, baserade på riskmodeller och avancerad forskning, är målet att minska antalet frakturer. Detta skulle inte bara minska lidandet utan också spara betydande resurser inom sjukvården.

Fakta: Osteoporos

Osteoporos är det medicinska namnet för benskörhet. Ordet är en sammansättning av grekiskans ”ben” (osteon) och ”passage” (poros). I svenskan har vi också ordet ”porös” som betyder hålig och genomsläpplig. Vid osteoporos försämras skelettets mikrostruktur och benmineralhalten minskar, vilket gör det svagare och mer benäget att drabbas av frakturer.

 

Ladda ned som PDF-fil >>

 

 

Forskning om östrogenets potential att förebygga benskörhet