Jenny Nyström, professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin. Hon har riktat in sig på att kartlägga de molekylära mekanismerna för att bidra till mer kunskap om varför njursjukdomar uppstår.
Jenny Nyströms forskningsprojekt grenar ut sig åt många håll. Det händer mycket inom svensk njurforskning just nu och hon är en av dem som bidrar till framstegen. Det gäller såväl diagnos som behandlingsmetoder.
Njurforskning är en stor utmaning då både njuren som organ och dess många sjukdomar är mycket komplexa. Man vet fortfarande väldigt lite om de bakomliggande faktorerna till svåra njursjukdomar och det finns få botemedel. Därför är det viktigt att förstå mer om hur njuren fungerar för att kunna hjälpa fler i ett tidigt skede. Så många som var tionde svensk har nedsatt funktion i njurarna.
Jenny Nyström har riktat in sig på att kartlägga de molekylära mekanismerna för att bidra till mer kunskap om varför njursjukdomar uppstår, särskilt de som drabbar själva filtrationsbarriären i njuren.
— Just nu är IgA-nefrit en av sjukdomarna vi studerar. Hos vissa patienter är sjukdomen relativt godartad men hos andra kan den snabbt ge svåra njurproblem. Ett av svaren vi söker är varför patienternas sjukdomsförlopp utvecklas så olika. Vi har hittat ett protein som är väldigt intressant.
Det var professor Börje Haraldsson på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som för många år sedan inspirerade henne att börja forska. Idag har de varsitt forskarlag som arbetar nära tillsammans, bland annat med att utveckla en ny medicin mot avancerad njurcancer.
— Det finns enormt mycket att göra på detta område. Idag finns ingen bot för dessa cancerpatienter.
De båda ingår även i teamet som tillsammans med Michael Olausson försöker hitta en metod för att förbereda kroppen inför en njurtransplantation och minska risken att organet stöts bort. I en annan studie försöker de förbättra den donerade njurens hållbarhet, för att slippa byta ut den som man gör idag efter cirka 20 år.
— När vi lyckas fördröja sjukdomsutveckling bidrar det också till att minska dialysberoendet.
För Jenny Nyström har pengarna från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse varit ett viktigt stöd för att kunna etablera sig och sitt forskarlag på Medicinareberget i Göteborg.
— Genom att vi är i universitetets lokaler kommer utrustningen många andra till del, och är ett viktigt bidrag till infrastrukturen här.
De har redan en rad instrument tack vare tidigare stöd och för fjolårets anslag köper de nu efterlängtad apparatur, först en så kallad realtids-PCR för att mäta genuttrycket i vävnad.
— Med den kan vi avläsa många gener samtidigt. Det är en klar fördel eftersom vi utgår från ytterst små vävnadprov från njursjuka patienter. Vi har också köpt en avancerad plattläsare där man kan avläsa proteinuttryck på ett nytt och väldigt specifikt sätt. Denna nya teknik gör att vi kan titta på små detaljer i samspelet mellan olika celler i njurens kapillärnätverk för att se deras betydelse för uppkomst av njursjukdom. Det har man inte kunnat tidigare.
Jenny Nyström gillar att undervisa i fysiologi och lägger särskild energi på att få studenterna att inse hur viktig njuren är för hela kroppen, vilket också gör forskningen extra spännande.
— Filtrationen i njuren påverkar blodtryck, salthalt, vätskereglering och hormoner. Ja, den är inblandad i en mängd system vi inte tänker på som friska, men när den inte fungerar blir det tydligt. Njursjukdom är allvarligt för den som drabbas. Därför är det ännu viktigare att kunna hjälpa till i ett tidigt skede och på så sätt kunna fördröja sjukdomen.
Framtiden känns lovande. Det gäller såväl hennes kliniska som experimentella forskningsprojekt och det nystartade läkemedelsbolaget.
— Det är en givande samverkan som jag vill utveckla ännu mer. Som forskare känner jag mig privilegierad att få göra hela resan från molekylnivå till patient och veta att vår forskning kommer till nytta förhoppningsvis redan inom kort.
Text och bild: Monica Havström