Börje Haraldsson, professor i njurmedicin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han drömmer om att hitta en läkande behandling mot avancerad njurcancer.
Med hjälp av ett ämne från den ökända svampen toppig giftspindling utvecklar forskare i Göteborg en behandling av svår njurcancer. Börje Haraldsson och hans kollegor upptäckte av en slump att svampgiftet kan döda cancerceller.
Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus) plockas ibland av misstag ihop med trattkantareller. Om man får i sig svampgiftet, orellanin, leder det till en obotlig njurskada, men det påverkar inga andra organ i kroppen. I ett försök att finna ett motgift upptäckte Börje Haraldsson att detta gift även tas upp av njurcancerceller.
— Vi har kartlagt hur giftet verkar, det stänger bland annat av cellernas försvarssystem. Nu försöker vi hitta exakt vilken av njurarnas många specifika transportörer som svarar för upptaget av svampgiftet. Vi har sett i studier att orellanin är effektivt mot både human njurcancer i cell-odling och i gnagare.
Börje Haraldssons forskargrupp hoppas kunna testa sitt patentskyddade koncept på patienter inom två år. Dock leder behandlingen till dialysberoende.
— Såvida vi inte kan ta ut en frisk njure, hålla igång den och återinplantera personens egen njure efter avslutad cancerbehandling, tillägger han och ler när jag undrar hur långt fram i tiden han blickar då.
Faktum är att man idag gör på motsvarande sätt med lungor, så helt avlägsen är inte den möjligheten.
Det är en dröm för Börje Haraldsson att kunna erbjuda människor som drabbats av avancerad njurcancer en läkande behandling. Varje år får cirka tusen svenskar diagnosen njurcancer, varav drygt 600 redan har eller får metastaser.
— Än så länge finns det ingen effektiv behandling och i snitt är överlevnaden mindre än tolv månader. Vi tror att patienter kan bli botade från njurcancer med vår metod och då blir dialys en acceptabel bieffekt av behandlingen.
För detta forskningsarbete kommer anslaget från Lundbergsstiftelsen i precis rätt tid. De kan snart köpa en avancerad analysutrustning som krävs för att kunna ge exakt rätt giftdos till patienter. Samma utrustning kan även användas vid andra behandlingar, då man vill spåra proteiner i urin.
— Ett annat av våra projekt gäller att förstå mer om njursjukdomen glomerulonefrit. Genom att kartlägga signalvägar inuti cellerna har vi sett att några sjukdomstillstånd uppstår för att cellerna skickar fel information mellan sig. Med den vetskapen har vi i experiment kunnat stoppa sjukdomsutvecklingen. Förhoppningsvis kommer dessa studier att leda till nya behandlingsmetoder.
Njursjukdomar drabbar relativt få människor men vården av dem som insjuknar är mycket resurskrävande. Av någon anledning blir tre gånger fler män än kvinnor sjuka. Börje Haraldsson gillar att arbeta kliniskt och prioriterar sin tid med patienterna.
— Mötet med människor som drabbats av njursjukdom är min inspirationskälla. Det blir så tydligt att behandlingsformerna måste förbättras.
Utöver arbetet med att utveckla nya vårdmetoder vill han fördjupa förståelsen av njurens intrikata uppbyggnad. Exakt hur filtret fungerar är en gåta som har fängslat Börje Haraldsson under hela hans forskarliv.
— Människans njurar renar 180 liter blodplasma varje dygn och restprodukten blir den liter urin du kissar varje dag. Det finns inget filter i världen som är ens i närheten av den kapacitet som våra njurar har.
Filtret, eller den glomerulära barriären, fungerar tack vare ett sinnrikt samspel mellan celler i njuren. Det var rönen om detta samspel och endotelcellers betydelse som gjorde Börje och kollegan Jenny Nyström internationellt kända.
— Tillsammans med forskare i New York har vi nyligen kunnat visa att de olika celltyperna i njurens filter är intimt förbundna och beroende av varandra för fortsatt överlevnad. Utbytet med kollegorna i USA blev extra intensivt i fjol då han var gästprofessor på Manhattan.
— På den kliniken finns fler njurforskare än vi har i hela Norden och de är passionerade i sitt arbete. Det var en lyx för mig att få ägna mig åt forskningen 18 timmar om dygnet när jag var där. Jag vet att det låter nördigt, men det är min största hobby.
Börje Haraldsson önskar att fler tog chansen att jobba utomlands en period.
— Det är oerhört utvecklande.
Text och bild: Monica Havström