fbpx

Diana Karpman

Diana Karpman, professor i pediatrik vid Lunds universitet. Hennes mål är att få fram mer specifika behandlingsformer för olika njursjukdomar.


Som forskare vill Diana Karpman lära sig mer om orsakerna bakom njursvikt hos barn och vuxna. Hon är barnläkare och en av Sveriges främsta experter på EHEC-infektionens följdsjukdom HUS.

Det var en av Diana Karpmans patienter som ledde henne in på forskarbanan, ett barn som fått njursvikt av en infektion. Fallet var ovanligt och gjorde att hon började läsa på.
— Jag blev intresserad av att fördjupa mig och fick chansen att göra en studie på EHEC-utlöst njursvikt. Det blev en del av min doktorsavhandling.

Sommaren 2011 figurerade Diana Karpman som expert i massmedierna i samband med det stora utbrottet av EHEC-smitta, orsakad av förorenad mat. Då drabbades drygt 4 000 personer i Europa av infektionen och 900 fick sjukdomen HUS som en följd av smittan.
— Vi gör nu analyser på prover från patienter som insjuknade för att lära oss mer om hur bakterien påverkar blodet och njurarna.
Diana Karpmans forskargrupp vid Lunds universitet fokuserar på grundmekanismerna i njursjukdomar. Genom att urskilja vilka faktorer på cellnivå som bidrar till sjukdom kan man på sikt utveckla nya, mer specifika behandlingsformer.
— Det behövs. Idag har vi lärt oss att förstå mekanismerna bakom olika njursjukdomar men de behandlas ändå på liknande sätt. Vårt projekt går ut på att i stället kunna hämma det som sätter igång sjukdomsprocesserna, säger hon.

Forskargruppen studerar fyra olika njursjukdomar
Den första, hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) ger blodbrist och akut njursvikt. Den finns i två varianter, varav den vanligaste orsakas av EHEC-bakterier i tarmen.
— Det är nästan bara barn som drabbas av HUS och varför vet vi inte. De kan även få nervskador som kan yttra sig i kramp, förlamning och minnesstörning.

Den andra sjukdomen heter trombotisk trombocytopen purpura och orsakas av muterat protein eller autoantikroppar mot proteinet i blodplasman, vilket ger proppar som drabbar njuren.

Den tredje, vaskulit, är en allvarlig kärlinflammation.
— Orsaken är okänd, men vi har sett att patienter med vaskulit har aktivering av ett proteinsystem som heter kontaktsystemet. Nu vill vi studera hur blodceller och celler längs kärlväggar aktiveras. Vi ska försöka hämma aktivering av kontaktsystemet. Om det lyckas kan det vara ett behandlingsalternativ i framtiden, berättar Diana.

Den fjärde sjukdomen, IgA nefropati, är den vanligaste formen av inflammation i njurbarken.
— Den kan leda till njursvikt men varför vet vi inte. IgA är en antikropp som normalt finns i slemhinnor. Streptokocker, en vanlig luftvägsbakterie, kan ha IgA-bindande proteiner på sin yta. Vi studerar om dessa bakteriella proteiner som sätter sig i njuren efter en luftvägsinfektion bidrar till inflammationen.

Diana Karpman har även startat en forskarskola som ger stöd åt kliniskt verksamma unga forskare i Skåne, något hon själv saknade under sina studier.

Tack vare anslaget från Lundbergs forskningsstiftelse har Diana Karpman och hennes kolleger kunnat köpa en apparat, ett så kallat flödessystem, som härmar blodflödet i kärl.
— Den ger oss unika möjligheter att utforska allt innehåll i blodet inklusive främmande bakterier, deras toxiner och även vad som sätter igång inflammation i kärlväggarna. Denna teknik används hittills bara på ett fåtal forskningslabb i världen och nu öppnar den nya vägar för oss.

Text: Monica Havström

På sikt kan njursjuka få bättre behandling